Inga nya dagvattenledningar i kommunen

I kommuners dagvattenarbete fokuseras åtgärder principiellt inom fyra områden beroende på var i kedjan åtgärden sätts in; lokalt omhändertagande, fördröjning nära källan, trög avledning och samlad fördröjning. I Härryda kommun arbetar man med en tydlig policy som försöker utnyttja lokalt omhändertagande av dagvatten så långt som möjligt. Inga dagvattenledningar har byggts i nya exploateringsområden sedan policyn antogs 2002.

Harryda-kommun-logo– Med det här systemet kommer dagvattnet att rinna långsamt och bli rent, istället för att nå recipienten snabbt och vara mer smutsigt, säger Thord Lundin på kommunen.

Medlemmar kan läsa resten av reportaget om Härryda kommun och kommunens dagvattenpolicy och -strategi.

”Man måste prova sig fram”

I takt med att fler dagvattenanläggningar byggs uppkommer även frågor kring skötsel, drift och underhåll. Vissa dagvattendammar runtom i landet har stått i decennier utan några åtgärder för att upprätthålla funktionalitet. Dock verkar dessa frågor komma fram alltmer på kommuners agendor. Exempelvis hölls ett seminarium för erfarenhetsutbyte om skötsel av öppna reningsanläggningar i Västerås för ett par veckor sedan där vi fick ta del av hur kommuner internt organiserar sitt underhåll av dagvattenreningsanläggningar. I Nacka kommun har man gått en annan väg och bestämt sig för att lägga ut skötseln för sina dagvattendammar på entreprenad.  Läs mer

Kandidatuppsats om infiltrationsdamm prisad

Hur kan teknisk dimensionering av öppna dagvattensystem bättre integreras med gestaltning och utformning av den miljön som systemet befinner sig i? Det var en av de frågor som Jonathan Nyman, landskapsarkitektstudent på SLU, ställde sig i sitt kandidatarbete som avhandlar gestaltningen av en planerad park med infiltrationsdamm i Gavlehov, Gävle. En betydande del i hans arbetsprocess var att genom höjdsättning undersöka vad som vore praktiskt genomförbart. Arbetet har nu blivit prisad med ett uppsatsstipendium av Uppsala kommun. Läs mer

Dagvatten främsta källan till mikroplaster

När jag var ung hörde jag talas om den utbredda nedskräpningen av plast i världshaven. Jag fick lära mig att det finns en ö av enbart plast i Stilla Havet som är dubbelt så stor som delstaten Texas. I dag vet jag också att det finns många plastpartiklar i haven som inte syns men som även de ger negativa miljöeffekter, så kallade mikroplaster.

IVL-logoMikroplaster har givits mer och mer utrymme av politiker, myndigheter och organisationer de senaste åren allteftersom problematiken med de små plastpartiklarna har kartlagts. I mars utkom IVL Svenska Miljöinstitutet med en kunskaps-sammanställning som pekar ut dagvattnet som den potentiellt största spridningskällan av mikroplaster. Två huvudkällor som har dagvattnet som spridningsväg är trafik och konstgräsplaner.  Läs mer

Hur organiserar vi skötsel av öppna reningsanläggningar?

Det var temat för det tredje seminariet i LOVA-projektet ”Kunskapslyft för skötsel av öppna vattenreningsanläggningar” som pågår 2015-2016. Träffen i Västerås mynnade ut i många exempel och idéer om ansvarsfördelning och samverkan för att säkerställa driften av öppna vattenreningsanläggningar. I Västerås har man kommit långt i arbetet genom att jobba i ett kommunalt dagvattenkluster. Kommunen har antagit både en dagvattenpolicy, en handlingsplan med ansvarsfördelning och skapat en intern handbok för tjänstemän. I Enköping har man tagit hjälp av ett konsultföretag för att skapa ett effektivt egenkontrollprogram av fördröjningsdammar. Seminariet avslutades med ett fältbesök till fyra stycken anläggningar runtom i Västerås.

(T.v.) Besök vid nyanlagd dagvattendamm i ett industriområde, Västerås. (T.h.) En skylt berättar om fosforrening i dammen för jordbruksmark strax utanför Västerås.

(T.v.) Besök vid nyanlagd dagvattendamm i ett industriområde, Västerås. (T.h.) En skylt berättar om fosforrening i en damm för jordbruksmark strax utanför Västerås.

Läs mer från seminariet i Västerås om skötsel av öppna vattenreningsanläggningar (för medlemmar). Deltagare i projektet kan även ta del av materialet på Våtmarksguidens hemsida.

Så påverkas Sverige av stigande hav

stigande-havTill sekelskiftet antas havsnivåerna stiga med ungefär en meter enligt FN:s klimatpanel, IPCC. Men hur påverkar det olika delar av Sverige? Vi har landhöjning i vissa delar av landet samtidigt som andra delar av landet kommer att märka av havsnivåhöjningen betydligt mer. SMHI har nu i samarbete med Norrköpings Visualiseringscenter C tagit fram en visuell och pedagogisk film på tre och en halv minut som beskriver faktorerna bakom havsnivåhöjningen samt hur Sveriges kuster kommer att påverkas.  Läs mer

HaV satstar på dagvattenprojekt i Östergötland

kustlandskapHavs- och vatten-myndigheten har beviljat 2,7 miljoner kronor till ett treårigt projekt i Östergötland. Projektet går under namnet ”Minskad spridning av föroreningar via dagvatten till kustvatten”. Länsstyrelsen kommer att utföra projektet i samarbete med kommunerna i Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik.

Förhoppningsvis kommer projektet att bidra till en bättre havs- och vattenmiljö. Läs mer

Ny funktion i biblioteket!

Nu har vi förbättrat sökfunktionen i Dagvattenguidens bibliotek! Använd en eller flera nyckelord i sökrutan för att få fram en rapport, informationsmaterial eller dokument. Till höger om sökrutan är finns nu en kategoriväljare. ”Alla kategorier” är förvalt men man kan välja att bara söka inom en viss kategori, som ”dimensionering” eller ”effekter av klimatförändringar”, eller bland flera kategorier (håll in Ctrl/⌘ för att välja flera kategorier).

DG_biblioteket

Totalt har Dagvattenguidens bibliotek nära 500 dokument praktiskt sorterade under 19 kategorier. Du kan även se fem utvalda dokument som vi tycker är extra intressanta eller viktiga att ta del av, samt de fem färskaste dokumenten i biblioteket. För att börja söka, klicka dig vidare till Dagvattenguidens Biblioteket (för medlemmar).

23-24 april: Biltvättarhelgen

I år var det dags igen! Stora biltvättarhelgengallerbrunn som vill informera om vikten av att tvättvattnet från de skitiga fordonen inte hamnar rakt ner i våra dagvattensystem.

Man räknar med att ca 20 miljoner fultvättar görs av ca 30 miljoner biltvättningar totalt i Sverige. Med fultvätt menas att att tvätta bilen på gatan och låta orenat vatten rinna ut i naturen vilket leder till utsläpp av olja, tungmetaller och asfaltsrester. Nu är det dags att förändra biltvättarbeteendet.