Bjerking gör öppna dagvattenlösningar i exploateringsområde

Jag träffar Anna Blomlöf, Eva-Lotte Wondollek och Rolf Engström som alla jobbar på Bjerking. De berättar om ett spännande dagvattenprojekt. Vi tar det från början. Upplands Väsby kommun vill exploatera ett naturområde för att bygga bostäder. Därför påbörjar kommunen arbetet med att upprätta en detaljplan och ålägger exploatören att beställa en dagvattenutredning. Uppdraget går till Bjerking. Exploateringsområdet får namnet Eds Allé och åkermarken ska ge plats åt närmare 600 bostäder. Kommunen skriver på sin hemsida att ett av syftena med detaljplanen är att skapa ett parkstråk för ”hantering och gestaltad exponering av dagvatten”.

Exploateringsområdet ligger i anslutning till Edsjön, som redan i dag har höga halter av näringsämnen. Edsjön är inte klassad som en vattenförekomst enligt Vattendirektivet, men kommunen har ställt kravet att exploateringen inte får försämra recipientens vattenkvalitet. Det är inte ett helt omöjligt uppdrag, delvis tack vare att åkermark tas ur drift, vilket troligen kommer att minska transporten av näringsämnen. Samtidigt kan andra ämnen tillkomma, främst från föroreningar transporterade med dagvattnet

Parkstråk med fyra dagvattendammar
Det planerade parkstråket sträcker sig rakt igenom området, från norr till söder och har utformats så att det rymmer fyra dammar som binds samman med öppna diken. Dagvattnet från bostadsområdena leds med självfall till en damm så högt upp i systemet som möjligt. De två första dammarna är mest till för att fördröja vattnet, medan de nedersta dammarna även ska rena vattnet innan det till slut når Edsjön. I de öppna dikena ska uppbyggda trappor ge små vattenfall, det är en utformning som ger bra syresättning av vattnet. Dikena ger också en fördröjning av vattnet.

Exploateringsområdet och parkstråket genomskärs av en landsväg, som redan idag är mycket trafikerad. Längs vägen finns en trädallé och tanken är att utnyttja den som dagvattenrenare. Det dagvatten som samlas på vägytan leds via dagvattenbrunnar försedda med filter där oljerester och partiklar ska fastna. Vattnet leds sedan till trädens skelettjordar. Jorden i trädens rotzon innehåller en hel del hålrum, dessa kan användas för att fördröja och rena dagvattnet. Marken i området är tät lera och därför kan ingen infiltration ske, vattnet kommer istället att ledas vidare i en ledning till dammensystemet.

Framtida flöden av dagvatten och dess innehåll av föroreningar har beräknats med hjälp av StormTac. Ett annat beräkningsprogram har använts för att dimensionera dammarna. För att inte få in för stora mängder rent vatten högt upp i dammsystemet kommer ett avskärande dike att byggas så att vatten från högre liggande skogsområden leds runt bostadsområdet. Det här vattnet kommer att ledas in i den sista dammen för att fördröjas och renas. Förhoppningen är att det ska bidra ytterligare till att minska belastningen på recipienten.

I förslaget till dagvattenhantering i området ingår även att dagvatten ska fördröjas på tomtmark, till exempel genom att taken förses med stuprörsutkastare så att dagvattnet får en långsam transport till dammstråket. I lokalgatorna leds dagvattnet i ledningar eftersom det inte finns utrymme för fördröjningsmagasin. Lutningen av lokalgator ska anpassas så att vattnet rinner mot dammstråket eller ansluts till skelettjordssystemet där det är höjdmässigt möjligt.

(Bild: Skiss över parkståket med dagvattenlösningar för Eds Allé. Bilden kan öppnas som pdf-fil, se längst ner under ”Ladda ner”)

Viktig erfarenhet att det krävs mycket dialog
Den viktigaste erfarenhet från det här projektet tycker Eva-Lotte är nödvändigheten att få till en dialog med alla berörda parter. Det är många inblandade i ett sådant här projekt. Kommunen har synpunkter, både via VA-huvudmannen och miljökontoret, som är tillsynsmyndighet. Exploatören har sina önskemål och fastighetsägaren har sina. En rimlig lösning som ger mycket nytta för pengarna är det enda tänkbara. Det är en lång process som fortfarande pågår för Eds Allé. I slutändan är det någon som ska betala för dagvattenhanteringen och en grov uppskattning är att bara utformningen av parkstråket kommer att kosta runt 12 miljoner kronor. Planerad byggstart är 2014, men än är inte detaljplanen antagen. Det är förstås många andra utmaningar som också ska vara lösta innan dess; buller och luftföroreningar är två exempel.

När jag frågar vad som är roligast med att jobba med dagvatten så svarar Eva-Lotte att hon gillar att det är ett komplext område och att det är roligt att försöka få ihop alla aspekter till en ekonomisk, teknisk och långsiktigt hållbar lösning. Rolf säger att han tycker att det är intressant att utvecklingen inom området gör att det idag inte bara handlar om rör utan man får tänka kreativt, med helhetsperspektiv och utanför ramarna. Anna framhåller att det är en intressant utveckling att recipienten kommer i fokus och att det idag ofta är det man utgår från. Vi börjar förstå att dagvatten måste komma in tidigt i planeringsskedet för att lösas på ett bra sätt, att kombinera olika tekniker och tänka i nya banor är spännande och idag finns det utrymme för att göra det, säger hon.

Bifogade filer
Av Stina Adielsson 13 april 2012

Kommentera

Obligatoriska fält är markerade *.