Vad är dagvatten?

Dagvatten är vatten som tillfälligt rinner på markytan. Oftast menar man vatten från hårdgjorda ytor så som hustak, vägar, parkeringsplatser och stenläggningar. Det mesta dagvattnet är regn eller smältvatten från snö och is. Om någon står och tvättar bilen på en gata så räknas tvättvattnet som dagvatten eftersom det är vatten som tillfälligt rinner på en hårdgjord yta. Det finns ingen definition av dagvatten i svensk lagstiftning. Bilden visar ett kraftigt regn på ett tak.

Varför är dagvatten viktigt?
Dagvatten har alltid varit en viktig fråga att lösa, ända sedan människorna började bygga hus. Ingen vill ha vattnet från taket på fel ställe. Vatten kan rinna ner i husgrunden och göra så att huset möglar eller blir snett. Vattnet kan bli en stor vattenpöl precis vid ingången till huset. Man blir blöt och smutsig och på hösten kanske vattnet fryser och då får man ett isigt område som man kan halka på och göra illa sig.

I en skog eller en hage rinner en del av regnvattnet ner i marken och om det kommer jättemycket regn kan det rinna på markytan också och bli vattenpölar. En del av vattnet tar växterna upp. En del av vattnet blir grundvatten i marken och en del rinner genom marken till sjöar och vattendrag. När vi människor bygger hus, vägar och stora parkeringar av asfalt så blir det som en barriär som gör att regnet inte längre kan rinna ner i marken. Då måste vi ta hand om det på något annat sätt. Ju mer hus och vägar vi bygger desto mer dagvatten får vi att ta hand om.

Hur mycket dagvatten blir det?
På ett år regnar det normalt mellan 500 och 1000 millimeter beroende på var i Sverige man bor. Den snö som kommer har räknats om till regn och ingår i siffran. Titta på SMHIs hemsida för att se hur mycket det regnar där du bor. En del av regnet avdunstar, det betyder att det blir vattenånga, som blir en del av luften igen. Men allt vatten som inte avdunstar blir dagvatten om det regnar på en hårdgjord yta. Ett vanlig villa är ungefär 100 kvadratmeter (12*8m), vi säger att den ligger i Gävle, då regnar det ungefär 650 millimeter per år på hustaket (snön är omräknad till regn). En millimeter regn gör att det blir en liter vatten per kvadratmeter. Uträkningen blir då: 650 liter/kvadratmeter *100 kvadratmeter =65 000 liter vatten per år kommer på taket. Man brukar räkna med att 80% av regnet på ett tak blir dagvatten. Vi räknar vidare: 65 000 liter * 0,8 = 52 000 liter dagvatten. Det är samma sak som 52 kubikmeter dagvatten. Det behövs fem pooler som den på bilden för att allt dagvatten från taket ska få plats. I en stad där en stor del av marken är hårdgjord blir det väldigt mycket dagvatten att ta hand om.


Foto: www.fotoakuten.se

På den här sidan försöker Dagvattenguiden svara på vanliga frågor om dagvatten, sidan är framför allt tänkt för skolbarn och ungdomar. Du kan alltid skicka en fråga till Dagvattenguiden, vi svarar i mån av tid. Kontaktuppgifter syns till höger på sidan.

Vart tar dagvattnet vägen?
I många samhällen och städer finns ett system av ledningar i marken som transporterar bort dagvatten. I vägarna finns brunnar med galler över, de leder till en dagvattenledning. Stuprören på husen leder också till en dagvattenledning. Ibland finns ett eget ledningssystem för dagvatten och då rinner vattnet oftast direkt ut till ett vattendrag eller en sjö. Ibland leds dagvattnet i samma ledning som spillvattnet (vattnet från toaletter och handfat) och då leds vattnet till ett reningsverk.

Vilka jobbar med dagvatten?
Det är många olika personer som jobbar med dagvatten:

  • Arkitekter ritar hus med olika tak och stuprör. Andra arkitekter ritar vägar, parker, bostadsområden och trädgårdar. Det finns också arkitekter som ritar våtmarker och dammar som tar hand om dagvatten.
  • VA-projektörer räknar ut hur stora ledningar som behövs för att transportera bort dagvattnet.
  • Stadsplanerare ser till att nya bostadsområden och industriområden byggs på sådant sätt att dagvatten kan tas omhand bra.
  • Konsulter utreder hur mycket dagvatten det kommer att bli i ett område och vad man kan göra för att transportera bort det och kanske rena det.
  •  Entreprenörer gräver och bygger olika saker som arkitekter och projektörer bestämt.
  • Tekniker ser till att ledningar och pumpstationer för dagvatten fungerar.
  • Vaktmästare och parkarbetare håller rent och snyggt kring dagvattenanläggningar.
  • Gatuarbetare sopar och håller dagvattenbrunnar rena.
  • Tillverkare gör rör, fördröjningsmagasin, gröna tak, filter och annan utrustning som man kan behöva för att ta hand om dagvattnet.
  • Miljöinspektörer ser till att dagvattenutsläppen inte påverkar miljön för mycket.
  • Politiker bestämmer om riktlinjer för hur dagvatten ska tas omhand. Riktlinjerna kallas ofta dagvattenpolicy.
  • Forskare jobbar med att förstå t.ex. hur renar vi dagvatten på bästa sätt och hur mycket dagvatten kommer det att bli i framtiden om klimatet förändras.

 

 

Innehåller dagvatten farliga ämnen? Varifrån kommer de i så fall?

     
   

Vilka problem kan man få med dagvatten?


Vad kan man göra för att minska problemen med dagvatten?